tyvärr med så här är jag

Vill ni veta en av mina största svagheter här i livet? jaa bra för ni har inget val för jag måste få skriva av mig. Det är mitt tålamod!. Jag har verkligen noll och absolut inget tålamod alls. Det finns inte. Allt som jag gör ska göras snabbt. Det ska gå så fort som möjligt eftersom jag har en stor tendes att bli rastlös och less på mindre än 0,5 sekunder. Jag kom ihåg i början när jag och anton var i hop. Då steg vi upp samtidigt, 1h innan bussen gick och då hann jag. Dusha,sminka mig,fixa håret,göra frukost,äta frukost,damsuga,bära ut sopor,hämta tidningen,bädda sängen osv. Anton hann äta frukost. Sen stod jag ändå och stampade i hallen och tjatade om att vi var tvugna att gå till bussen.

Och jaa...Anton är inte det som stressar i onödan. Han vet typ inte vad ordet skynda betyder. Han göra allt i sin takt och hinner på nått sjukt sätt oftas ändå. Och kanske är det bra att jag har någon som inte är lika hetlevrad och stressad som jag. Som balans menar jag. Sen behöver kanske han någon som sparkar han i rumpan ibland ;)

Men idag. Herregud. Det värsta som kan hända en otålig och stressad person hände mig. Jag och mamma hanlade på ICA MAXI och vad händer då vi ska hem. Jo mamma råkade låsa in nykeln i bilen. Så vi vart helt enkelt utlåsta.PANIK. Jag ringde typ 200 samtal,gick framåt tillbaka började fingra på bilen betedde mig som jag hade myror i brallan. Tillsist insåg jag att jag faktiskt inte kunde göra annat än det värsta jag vet i hela värden. VÄNTA. Fy fan i 45 min satt vi där på parkeringen och väntade. Hmm mamma tyckte jag skulle se det som ett bra sätt att varva ner på. Men vet ni jag kommer nog aldrig bli botad. för jag är en person med noll tålamod tyvärr det är bara att inse.



Bildbeviset. Hann visst käka upp 1 liter jordgubbar också :P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0